2011-06-15

Genom eld och vatten

Idag visade min pappa ett mejl han hade fått av en kompis. Det avslutades med orden genom eld och vatten - din vän.

Det värkte till i hela kroppen när jag såg det. Av rörelse, längtan och igenkänning. För just så är det ju. Vissa vill man gå genom eld och vatten för. Men trots det avslutar man sina hälsningar med puss, kram, hej eller till och med tja.

Ofta har jag önskat att jag kände mindre, hade tjockare hud och bla bla bla. Men näe. Jag VILL känna eld och vattenkänslorna. Inte mota dem, utan frossa i dem och förmedla dem allt jag bara kan, utan att det blir allt för märkligt såklart.

Skriva; Köper du med dig ett paket mjölk? Med bottenlös kärlek, Frida
Eller; Hann du med bussen? /Frida, som vill stå vid din sida ända till slutet

JAG VILL VARA DEN!

/Frida, med hjärtat i handen

3 kommentarer:

Hanna sa...

Åh jag håller med! Det missuppfattas så ofta bara. Människor är inte vara vid det. Häromdagen sa en vän till mig att han gillade hur jag kramades med hela kroppen och inte var rädd för att tala om för honom hur mycket jag uppskattar hans vänskap. (Tänkte då på din text om kramar)Han berättade också att han i början av vår vänskap inte fick grepp om mig och undrade om jag hade andra avsikter.

Jag är gärna öppen med mina känslor och vill att mina vänner ska veta hur mycket jag gillar dom, hur gör vi det utan att bli missförstådda? (Eller är det dom andra som är känslokalla och behöver vänja sig?)

Med djup saknad, Hanna

Linda. sa...

så fint! jag vill också det. oftast i alla fall, när man känner att man får något tillbaka, att det är värt.

med all min kärlek,
/Linda

Frida Gro sa...

Hanna: Å, såna kramar älskar jag! Men ja, risken att bli missförstådd finns alltid. Vi kanske får lägga vårt hopp på att vi i alla fall lyckas rubba världsbilden litegrann för någon, varje gång vi attackkramas och använder stora ord.

/Frida, som hade tyckt det var fint att ses någon gång.

Linda: Ellerhur. Man får välja ut några fina att slösa på. Tillgiven för evigt /frida